Resa i coronatid

Bjuröklubb
var vind
främst var det vind
kyla och fukt
och tidens eviga närvaro
och världen därute men vi har varandra

Det var gråhet
uråldrig grönska
landet som höjs ur det vyssjande havet

Havet grönt
landet grått
och längtan

Det var kall bastu och varma tankar
dis
mörker och tända en brasa

Solen som steg tidigt för att hinna ge oss sin gåva i gult var vackrast
regnbågen starkast
och på kommandobryggan fick vi ro i stormen
medan strålarna från vårt fyrtak skar genom atmosfären
tryggt varnande